Prognos: lugnande genomsnitt på gruppnivå, men ingen individuell prognos är möjlig ännu¶

KLL är en cancersjukdom. Den är oftast livslång och går inte att bota med standardbehandling. 1177 säger det rakt ut: "Om du har KLL går det inte att bli av med sjukdomen" (1177 Leukemi).

Sjukdomen förkortar också livet i genomsnitt, men betydligt mindre än den gjorde förr. Allt nedan beskriver grupper. Inget av det är en förutsägelse för J: hans ålder, blodvärden, stadium, sjukdomsbiologi och övriga sjukdomar är inte kända.

10.1 Överlevnad i det svenska KLL-registret (diagnosår 2007–2024)¶

Relativ överlevnad jämför överlevnaden med den förväntade överlevnaden för personer av samma ålder och kön i den allmänna befolkningen. En siffra på 100 % skulle betyda att det inte finns någon överdödlighet.

Grupp	n	Total 3-årsöverlevnad	Total 5-årsöverlevnad	Relativ 3-årsöverlevnad	Relativ 5-årsöverlevnad
Alla patienter, från diagnos	10 645	82,8 %	72,8 %	91,4 %	86,3 %
Ålder <65 år vid diagnos	2 721	95,9 %	91,9 %	97,4 %	94,6 %
Ålder 65–79 år vid diagnos	5 446	87,0 %	77,4 %	93,3 %	87,9 %
Ålder ≥80 år vid diagnos	2 478	58,8 %	41,3 %	79,4 %	71,2 %
Behandlade, ålder <65 år vid behandlingsstart	766	92,2 %	84,8 %	93,7 %	87,4 %
Behandlade, ålder 65–79 år	1 538	78,3 %	64,3 %	84,0 %	73,1 %
Behandlade, ålder ≥80 år	638	48,1 %	28,9 %	63,9 %	48,6 %
Behandling startad 2007–2011	727	64,9 %	48,3 %	71,7 %	57,1 %
Behandling startad 2020–2024	684	82,1 %	74,8 %	90,0 %	83,8 % (95 % KI 77,8–90,3)

Källa: KLL-registrets rapport 2025, tabell 1–4 [E].

Hur registret förklarar förbättringen. Registret tillskriver den bättre överlevnaden efter behandling själva behandlingarna, eftersom varken patientgruppen eller den understödjande vården förändrades under perioden.

Förbehåll som registret självt påpekar.

Bara 66 patienter i kohorten från 2020–2024 hade följts i 5 år.
Täckningsgraden var 82 % för 2024, 91 % för 2023 och 94 % för 2022, så de senaste uppgifterna måste tolkas "med stor försiktighet".
Södra sjukvårdsregionen, som Skåne tillhör, rapporterade tidigare in färre patienter i tidigt stadium. Det rörde sig troligen om underrapportering, eftersom flödescytometrin gjordes på klinisk-kemiska laboratorier; skillnaden har minskat sedan dess.
Den relativa överlevnaden efter behandlingsstart visar inga signifikanta skillnader mellan regionerna.

Andra skillnader mellan grupper. Kvinnor klarar sig bättre än män, av okänd anledning. Medianåldern vid diagnos är 72 år. En fjärdedel av patienterna är under 65 år vid diagnos och 10 % är under 55 år (VP8.2 §4).

10.2 Nordiska data och data om förväntad livslängd¶

Nordiska registerdata (NORDCAN). Svenska män under 80 år som fick diagnosen 2017–2021 nådde en relativ femårsöverlevnad på cirka 90 %. Hos äldre män låg den cirka 10 procentenheter lägre. Värdena är avlästa ur figurbeskrivningar och är därför ungefärliga (Hemminki 2024).
Nederländerna. Personer som fick diagnosen 2018 förlorade fortfarande 1,7–8,2 år av sin förväntade livslängd, beroende på ålder och kön, vilket motsvarar cirka 20 % av deras återstående förväntade livstid. En 50-årig man som fick diagnosen 2018 hade 23,5 återstående levnadsår, jämfört med 11,3 levnadsår 1990. Författarna varnar för att de senaste skattningarna "kan vara underskattade" (vår översättning) med tanke på nyare behandlingar (van der Straten 2022).
Lågriskbiologi. En lågriskgrupp enligt Barcelona-Brno (muterad IGHV, ingen del(17p) eller del(11q); ungefär hälften av patienterna) hade "en förväntad livslängd jämförbar med den allmänna befolkningens" under kemoimmunterapins era (Delgado 2017, endast abstrakt).
Mayo Clinic. Bland patienter i Rai-stadium 0 under 75 år var överlevnaden kortare än i den matchade allmänna befolkningen bara för dem med omuterad IGHV eller ogynnsamt FISH-resultat (Shanafelt 2010, endast abstrakt).

10.3 Prognostiska index: användbara för grupper, aldrig ett skäl att behandla¶

CLL-IPI väger samman fem faktorer (CLL-IPI 2016, endast abstrakt; VP8.2 §8.4):

Faktor	Poäng
Ålder >65 år	1
Binet B–C eller Rai I–IV	1
β2-mikroglobulin >3,5 mg/L	2
Omuterad IGHV	2
del(17p) och/eller TP53-mutation	4

Riskgrupp	Poäng	OS efter 5 år, kemoimmunterapins era (studiepatienter, medianålder 61 år)	OS efter 3 år, de målriktade läkemedlens era	OS efter 3 år, kemoimmunterapi (samma analys)
Låg	0–1	93,2 %	100 %	97,4 %
Intermediär	2–3	79,3 %	96 %	93,1 %
Hög	4–6	63,3 %	93,9 %	81,8 %
Mycket hög	7–10	23,3 %	89,4 %	57,3 %

Siffror från de målriktade läkemedlens era: Langerbeins 2024.

De målriktade läkemedlens era. Med målriktade läkemedel förutsäger CLL-IPI fortfarande progressionsfri överlevnad, men skiljer mycket sämre mellan grupperna när det gäller total överlevnad.
Träffsäkerhet. En Cochraneöversikt fann en sammanvägd C-statistik på 0,72. I gruppen med mycket hög risk förutsade indexet sämre överlevnad än den som faktiskt observerades (Kreuzberger 2020, endast abstrakt).
Svensk hållning. Det svenska vårdprogrammet beskriver CLL-IPI som "av mindre värde vid användande av målriktade behandlingar" och har tagit bort β2-mikroglobulin från rutinproverna. Det provet måste beställas särskilt om någon vill räkna ut poängen.

IPS-E gäller symtomfri sjukdom i tidigt stadium. Indexet bygger på tre faktorer (omuterad IGHV; absolut lymfocytantal över 15×10⁹/L; palpabla lymfkörtlar) och förutsäger bara sannolikheten att behöva behandling inom 5 år: 8,4 % (0 poäng), 28,4 % (1 poäng), 61,2 % (2–3 poäng) (Condoluci 2020, endast abstrakt). En tjeckisk valideringsstudie fann 11 %, 36 % och 78 % (Smolej 2021).

Riktlinjerna är oeniga om huruvida indexet ska räknas ut:

Sverige: IPS-E "kan inte rekommenderas generellt", men kan vara till hjälp för patienter som vill ha detaljerad information. Det ändrar varken indikationen eller valet av behandling.
EHA: ingen biologisk kartläggning behövs vid symtomfri sjukdom i tidigt stadium.
Författare från Mayo: förespråkar att alla testas, som underlag för rådgivning och för att bedöma möjligheten att delta i kliniska prövningar.

[I] IPS-E räknar palpabla (kännbara) lymfkörtlar. Om lymfkörtlar som har opererats bort, eller som bara syns vid bilddiagnostik, ska räknas på samma sätt är en fråga för J:s hematolog.

Andra modeller gäller först när behandlingen har kommit i gång: fyrfaktormodellen för ibrutinib, BALL-modellen vid återfall och den MRD-baserade CIRI2-CLL efter tidsbegränsad behandling. Ett KLL-specifikt samsjuklighetsindex förutsäger utfallet oberoende av CLL-IPI (Rotbain 2022, endast abstrakt).

10.4 TP53 och IGHV betyder mindre för överlevnaden än de gjorde under cytostatikaeran¶

TP53-avvikelser.

Då: med cytostatikabaserad behandling innebar del(17p) en medianöverlevnad på 2,5–4 år efter behandling (VP8.2 §8.4.4).
Nu, med BTK-hämmare i första linjen:
ibrutinib, sammanslagna data: OS efter 4 år 88 % (Allan 2022);
zanubrutinib: OS efter 60 månader 82,3 % (Tam 2026);
CLL-IPI, de målriktade läkemedlens era: en TP53-avvikelse ger ensam 4 poäng, vilket placerar den i gruppen med hög risk (OS efter 3 år 93,9 %); den når mycket hög risk (89,4 %) först när ytterligare faktorer tillkommer, till exempel omuterad IGHV och ålder över 65 år.
TP53-avvikelse är fortfarande den grupp som har högst risk: kortare PFS, oftare Richtertransformation, och den behöll ett oberoende prognostiskt värde för OS vid målriktad behandling.

IGHV-status.

Omuterad IGHV innebär främst kortare remissioner efter tidsbegränsad behandling.
Med kontinuerlig ibrutinib var OS efter 9 år 70 % (omuterad) mot 69 % (muterad) (RESONATE-2 slutanalys).
Vid målriktad behandling förlorade IGHV sitt oberoende prognostiska värde för OS, medan TP53 behöll sitt (Langerbeins 2024).

10.5 Resultat från moderna studier och vad personer med KLL dör av¶

Total överlevnad i nyare studier (äldre patienter eller patienter med samsjuklighet, om inget annat anges):

ELEVATE-TN: OS efter 72 månader 83,9 %, 75,5 % och 74,7 % i de olika armarna. Bara 2,2–2,8 % av patienterna dog av KLL-progression; konkurrerande dödsorsaker dominerade.
CLL14 (VenO): OS efter 6 år 78,7 %.
GLOW (IV): OS efter 66 månader 79,0 %.
SEQUOIA (zanubrutinib): OS efter 60 månader 85,8 %; 89,4 % efter justering för covid-19.
Yngre och friskare patientgrupper: AMPLIFY OS efter 36 månader 94,1 % (AV); CLL17 OS efter 3 år 91,5–96,0 %.
Tyskt register: OS efter 3 år 87,9 % med en BTK-hämmare i första linjen (Kutsch 2026, endast abstrakt).

Dödsorsaker i Nederländerna (alla patienter som fick diagnosen 1996–2020) (van der Straten 2024):

KLL: 34 %.
Andra orsaker: 30 %, främst hjärt-kärlsjukdom.
Solida tumörer: 20 %.
Infektioner: 10 % enligt texten (8 % i artikelns egen tabell).
Andra former av blodcancer: 9 %.
Den kumulativa incidensen av död i KLL efter 5 år sjönk från 16,8 % (1996–2002) till 7,6 % (2010–2020).

Sverige. Infektion var underliggande eller bidragande dödsorsak vid 33 % av dödsfallen i KLL 2010–2021 (Glimelius 2026, endast abstrakt). Det nationella vårdprogrammet anger 25–50 % (VP8.2 §16.4).

Mayo Clinic, per riskgrupp enligt CLL-IPI (kumulativ incidens av död efter 5 år):

CLL-IPI-grupp	Av KLL-progression	Av KLL-relaterade komplikationer (infektion, ny cancer)	Av orsaker utan samband med KLL
Låg	0,3 %	2,1 %	0,6 %
Intermediär	2,0 %	2,5 %	3,1 %
Hög / mycket hög	17,3 %	5,7 %	8,6 %

Källa: Wang 2021, kemoimmunterapins (CIT) era.

[I] Vid biologi med lägre risk är risken att dö av KLL under 5–10 år liten, och jämförbar med risken att dö av infektion, ny cancer eller sjukdomar utan samband med KLL. Därför förtjänar vaccination, hudkontroller, cancerscreening och hjärt-kärlhälsa lika mycket uppmärksamhet som blodvärdena.

10.6 Varför historisk statistik underskattar utfallen för den som får diagnosen 2026¶

Registret speglar till största delen äldre behandling. Dess kohorter behandlades "främst" med cytostatika eller kemoimmunterapi. Under 2020–2024 var bara 25 % av behandlingarna i första linjen kemoimmunterapi, och FCR har strukits ur rekommendationerna för första linjen (KLL-registrets rapport 2025).
Randomiserade studier visar vinster i överlevnad för målriktad behandling jämfört med kemoimmunterapi: E1912 HR 0,47, ELEVATE-TN 0,62, GLOW 0,46, FLAIR HR för död 0,26.
NORDCAN:s periodmetod fångar kanske ännu inte upp de nyaste läkemedlen (Hemminki 2023).
Covid-19 sänkte överlevnaden i kohorterna från 2020–2022.

Effekter i motsatt riktning:

Tidigare diagnos. Andelen som behandlades vid diagnos sjönk från 15 % till 10 %. När diagnosen ställs tidigare blir den uppmätta "överlevnaden från diagnos" längre, utan att själva sjukdomen har förändrats.
[S] Långtidsuppföljning saknas. De verkliga utfallen efter 15–20 år för personer som får diagnosen 2026 går ännu inte att mäta.

10.7 Vad som behövs innan någon individuell prognos kan ges¶

[E/I] Innan någon kan ge J en personlig prognos behövs:

Personliga faktorer: ålder, kön, andra sjukdomar (samsjuklighet ökar den KLL-relaterade dödligheten oberoende av andra faktorer; Charlson HR 1,35–1,47 enligt Steingrímsson 2022), funktionsstatus, tidigare infektioner och immunglobulinnivåer.
Sjukdomsbörda och sjukdomstakt: stadium enligt Binet/Rai utifrån kroppsundersökning och blodvärden, absolut lymfocytantal och dess dubbleringstid, lymfkörtlarnas och mjältens storlek, LD och eventuellt β2-mikroglobulin.
Biologi: IGHV (med subset), FISH och TP53 med NGS, inklusive VAF.
Detaljer om diagnosen: om det rör sig om KLL eller SLL, och om lymfkörteln visade tecken på accelererad KLL.
Om behandling ges: MRD-djup och hur länge behandlingssvaret varar.

Hos personer som var 75 år eller äldre tillförde prognostiska tester lite utöver stadiet när det gällde total överlevnad (Shanafelt 2010).

10.8 Tre illustrerande scenarier som uttryckligen inte beskriver J¶

Detta är pedagogiska sammanställningar byggda på publicerade gruppdata från olika tidsperioder och utvalda patientgrupper. De är inte en beskrivning av, eller en förutsägelse för, J eller någon annan. Alla följer samma mall: "i publicerade grupper som liknar detta behövde ungefär N av 100 behandling inom 5 år, och i studier av dagens behandlingar levde ungefär M av 100 efter Y år."

(a) Gynnsam biologi i tidigt stadium (Binet A/Rai 0, muterad IGHV, ingen TP53-avvikelse)

Behov av behandling: med IPS-E 0 behövde ungefär 8 av 100 behandling inom 5 år (11 i den tjeckiska valideringen); med en IPS-E-poäng ungefär 28.
Risk att dö (Mayo, låg CLL-IPI): risken att inom 5 år dö av KLL-progression 0,3 %, av KLL-relaterade komplikationer 2,1 % och av orsaker utan samband med KLL 0,6 %.
Jämförbara grupper: lågriskgruppen enligt Barcelona-Brno hade en förväntad livslängd jämförbar med den allmänna befolkningens. Lågriskkohorten med aktiv exspektans i CLL12-studien (utvald för studien) hade en 5-årsöverlevnad på 97,9 % och en uppskattad 10-årsöverlevnad på 95,3 % (CLL12).
Om behandling någon gång behövs: efter VenO var median-PFS inte uppnådd efter cirka 6 år (CLL14).

(b) Intermediär biologi (omuterad IGHV, ingen TP53-avvikelse)

Behov av behandling: ungefär 28 av 100 inom 5 år med IPS-E 1, och 61 av 100 med IPS-E 2–3.
CLL-IPI: vanligen intermediär eller hög. Under kemoimmunterapins era var OS efter 5 år 79,3 % respektive 63,3 %. Med målriktade läkemedel var OS efter 3 år 96 % respektive 93,9 %.
Risk att dö (Mayo, intermediär CLL-IPI): risken att dö av KLL-progression var 2,0 % efter 5 år och 10,4 % efter 10 år (Wang 2021; 10-årssiffran kommer från samma artikel, inte från 5-årstabellen ovan).
Om behandling ges:
kontinuerlig ibrutinib: OS efter 9 år 70 %;
VenO (CLL14): median-PFS 64,8 månader vid omuterad IGHV i 6-årsanalysen (64,7 månader i kongressdata efter 9 år), och förnyad behandling är ofta möjlig;
CLL17: PFS efter 3 år cirka 76–80 % med de olika strategierna.
Risk för Richtertransformation: högre än i (a), men låg i absoluta tal (avsnitt 13).

(c) Högrisksjukdom med TP53-avvikelse

Förekomst: finns hos 5–10 % av patienterna vid diagnos.
Cytostatikaeran: medianöverlevnad 2,5–4 år efter behandling.
De målriktade läkemedlens era (CLL-IPI): en TP53-avvikelse ensam (4 poäng) hamnar i gruppen med hög risk: OS efter 3 år 93,9 %, mot 81,8 % med kemoimmunterapi. Först när ytterligare faktorer tillkommer (till exempel omuterad IGHV och ålder över 65 år) når den mycket hög risk: 89,4 %, mot 57,3 %.
Med BTK-hämmare i första linjen:
ibrutinib: PFS efter 4 år 79 %, OS 88 %;
zanubrutinib: PFS efter 60 månader 70,7 %, OS 82,3 %.
Risk att dö (Mayo, hög/mycket hög CLL-IPI, kemoimmunterapins era): risken att dö av KLL-progression var 17,3 % efter 5 år och 30,3 % efter 10 år (Wang 2021; 10-årssiffran kommer från samma artikel, inte från 5-årstabellen ovan).
Om sjukdomen är symtomfri: aktiv exspektans är fortfarande standard. Tidig ibrutinib i CLL12 gav ingen vinst i EFS eller OS i den här gruppen.
Här vilseleder det mest att blanda data från olika tidsperioder: skillnaden mellan gamla och nya siffror är störst här.