Gå till innehållet

Vägen till en ny medicinsk bedömning: en lagstadgad rättighet, en regional rutin och en fallgrop när det gäller resorna

16.1 Lagtexten ordagrant

Den konsoliderade lydelsen av patientlagen (2014:821) omfattar ändringar till och med SFS 2026:213. Lagens 8 kap. 1 § ändrades senast 2019 och dess 9 kap. 1 § senast 2022 (Patientlag) [E].

8 kap. 1 § "En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom den egna regionen få en ny medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om 1. behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och 2. det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat."

Rätten gäller bara vård där en region är huvudman. Enligt 1 kap. 2 § gäller bestämmelsen bara hälso- och sjukvård som bedrivs med en region som huvudman, och dit hör Skånes universitetssjukhus (SUS), Karolinska universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset. Kommersiella tjänster som säljer en andra bedömning (second opinion) omfattas inte.

Närliggande bestämmelser [E]:

  • Regionens skyldighet att erbjuda en ny medicinsk bedömning: enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 10 kap. 3 § ska regionen göra en sådan bedömning möjlig (HSL 2017:30).
  • Patientens rätt till information: enligt PL 3 kap. 2 § punkt 4 ska patienten få information om "möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt". Enligt PL 3 kap. 7 § ska informationen lämnas skriftligt om patienten ber om det.
  • En namngiven kontakt: enligt PL 6 kap. 2 § gäller att en fast vårdkontakt "ska utses för patienten om han eller hon begär det".
  • Val av behandling: PL 7 kap. 1 § ger möjlighet att välja mellan evidensbaserade alternativ, förutsatt att valet är befogat med hänsyn till sjukdomen och kostnaderna.
  • Val av utförare i öppen vård: PL 9 kap. 1 § ger möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård var som helst i Sverige.

16.2 Vem som omfattas och vem som sätter i gång processen

Vem som omfattas. 1177 nämner cancer som exempel på en sjukdom som ger rätt till en ny medicinsk bedömning. Formellt är det ändå vårdgivaren som avgör om det i det enskilda fallet rör sig om "särskilt allvarlig" sjukdom (1177 Ny medicinsk bedömning) [E].

Så sätts processen i gång enligt 1177:

  • Patienten tar upp frågan med den behandlande mottagningen.
  • "Den läkare som är medicinskt ansvarig för dig är skyldig att hitta en annan mottagning där du kan få en ny bedömning."
  • Patienten "kan också själv ha förslag på en annan läkare eller mottagning", i Skåne eller i en annan region.
  • Den behandlande läkaren skickar sedan remissen.
  • Att du vill ha en ny medicinsk bedömning "behöver inte betyda att du är missnöjd".

[I] Vad lagen inte ger. Den anger ingen tidsgräns och inget formellt förfarande, och den ger ingen rätt till en viss namngiven läkare. Utöver möjligheterna att lämna klagomål finns det inget sätt att överklaga.

16.3 Kostnader 2026 och fallgropen med ersättning för sjukresor

Vem som betalar. Hemregionen betalar för den nya bedömningen, för en eventuell ny behandling som den leder till och för resor till en annan region (1177) [E].

Avgifter 2026 (SKR:s patientavgifter 2026; Riksavtal 2025; 1177 Skåne, patientavgifter) [E]:

  • Besök i specialistvården: 200 kr i Skåne. Utanför Skåne gäller vårdregionens avgift enligt Riksavtalet för utomlänsvård (§8.7): 275 kr i Stockholm och 260 kr i Uppsala.
  • Högkostnadsskydd: patientavgifterna i öppenvården, även de som betalas i andra regioner, är begränsade till högst 1 450 kr under en period på 12 månader.
  • Andra avgifter: ett uteblivet besök kostar 400 kr (även för den som har frikort), slutenvård kostar 130 kr per dag de första 30 dagarna och läkemedel på recept har ett kostnadstak på 3 800 kr.

Fallgropen. Region Skånes bindande regler för sjukresor (beslutade av regionfullmäktige den 8 april 2025) omfattar uttryckligen "resa till annan vårdgivare för förnyad medicinsk bedömning … så kallad second opinion". Men för att resan ska ersättas måste allt följande vara uppfyllt (Skånetrafikens villkor för sjukresor) [E]:

  • En underskriven blankett. Blanketten Remiss/Betalningsförbindelse måste ha kommit in till Skånetrafiken. Bara verksamhetschefen för en enhet vid ett offentligt drivet sjukhus kan godkänna och skriva under den (Region Skåne, Vård i andra regioner, arkiverad kopia).
  • Rätt ruta ikryssad. Blanketten måste ange "vård efter initiativ från Region Skåne", vårdgaranti eller akutvård. Blanketter som är markerade med "patientens eget val", "fritt vårdval", "fritt vårdsökande" eller "valfrihetsremiss" ger ingen ersättning för resan.
  • Medicinska skäl och uppgifter om resan. Blanketten måste ange "medicinska skäl", färdsätt och eventuellt behov av logi eller ledsagare.

Praktiskt om resan (Skånetrafiken):

  • Färdsätt: allmän kollektivtrafik eller serviceresefordon. Resa med egen bil ersätts bara om Skånetrafiken har godkänt det i förväg.
  • Din egen kostnad: en egenavgift på 34–204 kr per resa, beroende på avståndet. Högkostnadsskyddet för sjukresor är 2 231 kr.
  • Logi: ersätts med högst 4,5 % av prisbasbeloppet.
  • Bokning: Skånetrafikens resebokning, 0771-77 17 73 eller utomlansresor@skanetrafiken.se, vardagar kl. 08–16. Du kan också själv köpa biljetter till kollektivtrafiken och begära ersättning i efterhand.

16.4 Journalhandlingar och patologiskt material

Vad remissen ska innehålla. Remissen är samtidigt en betalningsförbindelse. Den ska ange den medicinska frågeställningen och vad som redan har gjorts, och den gäller i ett år (Riksavtalet, punkt 2.3) [E].

[I] Vad man bör begära att remissen innehåller:

  • PAD-nummer och beteckningar på vävnadsblocken;
  • svar på flödescytometri;
  • tidigare laboratoriesvar;
  • utlåtanden från bilddiagnostik, och att bilderna överförs digitalt.

[E] Lämna samtycke på den mottagande kliniken. Den mottagande kliniken i en annan region kan behöva J:s samtycke för att få läsa Skånes elektroniska journal (1177 Välja vårdmottagning).

Vävnadsblock från patologin omfattas av biobankslagen (avsnitt 3.6). Bara den mottagande vårdinrättningen kan begära ut dem; J kan inte själv ta med sig dem.

16.5 Vad som händer efteråt

Om de två teamen är överens fortsätter vården i Skåne.

Om det andra teamet föreslår en annan behandling måste Skåne erbjuda den, förutsatt att den är evidensbaserad och befogad med hänsyn till sjukdomen och kostnaden. Rätten är villkorad. Var behandlingen ges avgör regionen.

Slutenvård, eller att en annan region tar över behandlingen, kräver en remiss som har godkänts i förväg (SKR:s sida om Riksavtalet).

[I] Tidsaspekten. En ny medicinsk bedömning pausar inte det standardiserade vårdförloppet (SVF), som kan föras över mellan regioner. Om behandling är indicerad bör J begära att planeringen fortsätter parallellt.

16.6 Lagstadgade rättigheter kontra vårdens eller regionens bedömningsutrymme

Vad Grund Status
Information om diagnosen, valmöjligheterna och rätten till en ny medicinsk bedömning och till en fast vårdkontakt; skriftligt på begäran PL 3 kap. 1–2, 7 §§ Lagstadgad rättighet
En fast vårdkontakt om patienten begär det PL 6 kap. 2 §; HSL 4 kap. 2 a § Lagstadgad rättighet
En namngiven kontaktsjuksköterska och Min vårdplan VP8.2 §18.1; 1177 Riktlinje, inte lag
Möjlighet till en ny medicinsk bedömning inom eller utanför Skåne PL 8 kap. 1 §; HSL 10 kap. 3 § Lagstadgad rättighet; vårdgivaren bedömer om sjukdomen är tillräckligt allvarlig
Ett visst sjukhus eller en viss läkare för den nya bedömningen 1177: patienten "kan … ha förslag" Ingen rättighet
Regionen betalar resan 1177; Riksavtalet; Skånes regler för sjukresor Regionens regel; bara om blanketten anger vård efter initiativ från Region Skåne
Behandling som den nya bedömningen rekommenderar PL 8 kap. 1 § andra stycket Villkorad lagstadgad rättighet (krav på evidens och kostnad)
Fritt val av utförare av öppen vård i hela Sverige PL 9 kap. 1 §; HSL 8 kap. 3 § Lagstadgad rättighet; egna resekostnader och ingen vårdgaranti där
Journalkopior Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 15–16 §§; GDPR art. 15 Lagstadgad rättighet
Eftergranskning av patologin; flytt av vävnadsblock Biobankslagen 5 kap. Förfarandet är reglerat, men biobanken och läkarna avgör
Ledtider i SVF SVF v3.3 Riktlinje; ingår inte i vårdgarantin
Ersättning för vård i ett annat EES-land Lag (2013:513) Lagstadgad rättighet, men högst vad vården skulle ha kostat i Sverige

Källor: Patientlag; HSL; Biobankslag; Lag 2013:513; TF.

16.7 Steg för steg

  1. Se till att vården samordnas. Begär att mottagningen utser en fast vårdkontakt eller kontaktsjuksköterska och aktiverar Min vårdplan. Begär skriftlig information om diagnosen, planen och var han befinner sig i SVF. (Lagstadgad rättighet / riktlinje.)
  2. Samla in journalhandlingarna (avsnitt 19). (Lagstadgad rättighet.)
  3. Framför begäran. Tala om för den behandlande hematologen, eller för kontaktsjuksköterskan, att han vill ha en ny medicinsk bedömning enligt PL 8 kap. 1 §. Föreslå ett namngivet team, till exempel KLL-teamet vid Karolinska eller i Uppsala (avsnitt 14.3). (Lagstadgad rättighet; valet av team är ett önskemål, inte en rättighet.)
  4. Kontrollera vad remissen innehåller. Begär att den tar med PAD-numren och alla provsvar, att den frågar det mottagande teamet om det vill att en hematopatolog eftergranskar glasen eller vävnadsblocken, och att den ordnar digital överföring av bilderna. (Regional praxis.)
  5. Se till att blanketten för resan blir rätt. Begär en underskriven Remiss/Betalningsförbindelse som är markerad som vård efter initiativ från Region Skåne (ny medicinsk bedömning), inte "patientens eget val", och som anger medicinska skäl och färdsätt. Se till att den har kommit in till Skånetrafiken innan resan bokas. (Regionens regel.)
  6. På den mottagande kliniken: lämna samtycke till elektronisk åtkomst till journalen. Ta med en tidslinje och egna kopior. (Praktiskt.)
  7. Om begäran avslås eller dröjer:
  8. begär att skälet skrivs in i journalen;
  9. ta frågan vidare till verksamhetschefen;
  10. kontakta Patientnämnden, den oberoende instans som enligt lag ska finnas i varje region, eller lämna klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren "ska snarast besvara klagomål". (Lagstadgad rättighet; PL 11 kap.)
  11. Efteråt: om teamen kommer fram till olika slutsatser, begär en gemensam diskussion och åberopa PL 7 kap. 1 § (val mellan evidensbaserade alternativ). (Villkorad rättighet.)
  12. Låt behandlingsplaneringen fortsätta parallellt om behandling är indicerad. (Praktiskt.)

16.8 Egen vårdbegäran till en annan region: möjligt, men en svagare väg

Karolinska [E] (Karolinska, patienter från andra regioner; Karolinska, egen vårdbegäran):

  • tar emot egen vårdbegäran via 1177 eller Alltid Öppet, eller på en pappersblankett;
  • skriver att en egen vårdbegäran "bedöms på samma sätt som remiss från en läkare", med medicinsk bedömning och prioritering inom tre arbetsdagar;
  • beskriver sin hematologiska verksamhet som inriktad på Stockholmsregionen, plus patienter med "vissa sällsynta diagnoser från hela landet och utlandet" (Karolinska, Medicinsk enhet Hematologi).

Akademiska [E] (Akademiska Hematologmottagningen):

  • skriver "behöver du remiss" men erbjuder också egen vårdbegäran via 1177;
  • telefon 018-611 43 30.

Vad SKR:s sammanställning visar. Varken Stockholm eller Uppsala har något regionalt remisskrav för hematologi på sjukhus (augusti 2026). Det är ändå den mottagande kliniken som avgör om den tar emot patienten.

Nackdelarna:

  • patienten betalar själv sina resor;
  • vårdregionens avgift gäller;
  • vårdgarantin gäller inte där;
  • det är inte en formell ny medicinsk bedömning.

[S] En egen vårdbegäran som saknar PAD-svar och svar på flödescytometri och genetiska analyser kommer troligen att handläggas långsamt eller skickas tillbaka till primärvården.

16.9 Alternativet i Danmark (Rigshospitalet) och dess begränsningar

[I] Ingen särskild tjänst hittades. Vi hittade inget kontor för internationella patienter och ingen formell tjänst för en andra bedömning (second opinion) för utländska patienter vid Rigshospitalet.

Den allmänna EU-vägen, så som den danska nationella kontaktpunkten beskriver den (Styrelsen for Patientsikkerhed) [E]:

  • Det krävs en remiss från läkare.
  • Den danska regionen måste inom åtta vardagar ge en tid och plats eller meddela att den saknar kapacitet.
  • Avgifter tas ut, och en deposition eller betalningsgaranti kan krävas.

Ersättning från Försäkringskassan i efterhand (Försäkringskassan, planerad vård utomlands; Lag 2013:513; 1177 Vård utomlands) [E]:

  • Ersättningen är begränsad till vad vården skulle ha kostat i Sverige, minus den svenska patientavgiften, och kan aldrig bli högre än det som har betalats.
  • Resor och logi ersätts inte.
  • Ett förhandsbesked, som är frivilligt, fastställer det lägsta belopp som betalas ut. Enligt lagen ska beslut fattas inom 90 dagar från det att en fullständig ansökan har kommit in; Försäkringskassans mål är ungefär tre månader.
  • Förhandstillstånd (S2) är realistiskt bara om väntetiden i Sverige inte är medicinskt försvarbar.
  • Den svenska patientförsäkringen omfattar inte vård utomlands som patienten själv har ordnat.
  • Patologiskt material kan skickas till Danmark bara "för en viss åtgärd" och med den skånska biobankens medgivande.

Kontaktuppgifter:

  • Danska patientsäkerhetsmyndigheten (Styrelsen for Patientsikkerhed): +45 7228 6600, stps@stps.dk
  • Försäkringskassan, privatpersoner: 0771-524 524

Inte verifierat. Om Rigshospitalet är villigt att ta emot en sådan remiss, och till vilket pris, har inte gått att bekräfta. En artikel från 2012 rapporterade att sjukhuset regelmässigt avvisade utlänningar som sökte specialiserad behandling, men den är för gammal för att gå att lita på (Altinget 2012, endast delvis åtkomlig).

[I] Vid en okomplicerad, nyställd diagnos kostar den danska vägen pengar, tid och pappersarbete utan någon tydlig vinst jämfört med Karolinska eller Uppsala. En konsultation läkare till läkare via de ledande svenska KLL-läkarna, som redan samarbetar med Köpenhamn, är mer praktisk.